Framtidens folkhälsa 2.0

Vi vill få människor att leva friska i 100 år!

Vi tror på en framtida folkhälsa värd namnet där insjuknande i kroniska livsstilssjukdomar har potential att sjunka till låga och acceptabla nivåer. Dagens ohälsotal är däremot skrämmande höga och oacceptabla. Idag utgör ungefär 67% av sjukvårdsbudgeten i Sverige kostnader som hänförs till just behandling av kroniska livsstilssjukdomar (1). 


Ett misslyckat folkhälsoarbete

Vi menar att det folkhälsoarbete som hittills genomförts sedan ett antal decennier tillbaka av våra myndigheter har misslyckats fullständigt. Lika fantastisk som den konventionella sjukvården är när det gäller akutmedicin, ortopedi och behandling av akuta infektioner, tumörer och andra svåra sjukdomar, lika dålig är den på att förebygga insjuknande i dessa sjukdomar och lika dålig på att behandla de verkliga orsakerna bakom dessa sjukdomar. Det är kort och gott anledningen till att så stor andel av budgeten mer eller mindre går till symtomdämpande läkemedelsbehandling av kroniska livsstilssjukdomar. Läkemedel är ibland nödvändiga, men de dämpar symtom och behandlar aldrig orsaken. 

Sjukdomsbördan i vårt samhälle är enorm. Det orsakar förutom stora samhälleliga kostnader oöverblickbart mänskligt lidande. Statistiken under de senaste decennierna och prognoserna framåt visar att insjuknandet av sjukdomar som diabetes, demens, cancer och autoimmunitet har ökat kraftigt, och kommer att öka framöver om ingenting görs i grunden. Även stressrelaterad och psykisk ohälsa ökar kraftigt, särskilt hos unga vuxna. Folkhälsomyndighetens och sjukvårdens uppdrag att förebygga sjukdom hos befolkningen kan inte anses annat än ett fullständigt misslyckande. 


Cancer som exempel

Detta är utvecklingen av insjuknande i cancer fram till för några år sedan:


Källa: Rapporten "Cancer i Sverige - Registerdata över förekomst och dödlighet 1970-2017", Regionalt cancercentrum i samverkan, Januari 2020

Det kan hävdas att ökningen i insjuknande skulle bero på en allt större befolkning, samt en allt äldre befolkning (eftersom cancer till viss del är en ålderssjukdom). Men statistiken från Statistiska Centralbyrån 2022 visar att ökningen är reell och kryper ner i åldrarna. År 1970 var Sveriges befolkning drygt 8 000 000 människor och andelen 65+ var 13 % av den totala befolkningen. År 2021 var befolkningen knappt 10 500 000 människor och andelen 65+ cirka 20 %. Alltså steg befolkningen med cirka 31 % och andelen 65+ med 54 %. Insjuknande i cancer 1970 var 28 501 fall i Sverige och 2019 var insjuknandet beräknat till 69 101 fall. Det motsvarar en ökning med 142 % som alltså vida överstiger siffrorna för befolkningsökningen och ökningen av andelen äldre. 

Detta utgör ett exempel på ett misslyckat folkhälsoarbete och prognosen ser dyster ut. Insjuknandet i cancer väntas nå 100 000 fall årligen runt år 2030 och så småningom kommer varannan svenska att få ett cancerbesked under sin livstid. 


Demens som exempel

Statistiken kring demens är lika dyster som cancerutvecklingen. Idag har drygt 160 000 människor i Sverige en demenssjukdom. Av dessa utgör Alzheimers sjukdom cirka 60–70 % enligt Alzheimersfonden 2022. Demens anses vara en del av det metabola syndromet och ökningen kan delvis orsakas av det ökade antalet individer med övervikt och fetma. Men riskfaktorerna för demens är många och inte bara kopplade till den metabola ohälsan. Detta är den förväntade utvecklingen av antalet människor med demens i Sverige 2000 - 2050:



Källa: Socialstyrelsen 2014 

Prognosen är således att vi fördubblar antal dementa människor i Sverige från år 2000 till år 2050. Denna ökning är större än den förmodade befolkningsökningen och ökningen av antalet äldre i samhället. 


Agenda för förändring

Vår agenda för en folkhälsa 2.0 består bland annat av följande punkter: 

  • Från reaktivt till proaktivt
    Samhället behöver ha en betydligt större proaktiv hållning till folkhälsoarbete. Idag går 3 % av sjukvårdsbudgeten till prevention medan 97 % går till reaktiv sjukvård. Denna resursfördelning låser fast oss i ett system med större kommersiella krafter  i sjukdom än i hälsa. Det behöver istället löna sig att hålla människor friska istället för att kapitalisera på sjukdom. En omfördelning av resurser behöver ske till det preventiva arbetet.

  • Vetenskap behöver kompletteras med evolutionsbiologi
    Den vetenskapliga modellen bör utgöra grundbulten för folkhälsoarbetet, men samtidigt behövs ett erkännande av modellens brister när det gäller att bedriva forskning om människors hälsa och livsstil. Framför allt finns fyra brister i den vetenskapliga modellen:

    1) Gruppen - inte individen
    Vetenskapliga studier ser till gruppen och inte individen. Individen är sällan genomsnittet av gruppen.

    2) Svårt med orsak - verkan
    Det är svårt att isolera enskilda delar i en livsstil och svårt att identifiera orsakssamband. I interventionsstudier är också bristande följsamhet ett problem.

    3) Svårt med lång uppföljning
    Patofysiologin bakom kroniska livsstilssjukdomar utvecklas många gånger långsamt under flera decennier. Vetenskapliga interventionsstudier pågår under alldeles för kort tid för att påvisa denna patofysiologi.

    4) Pengar bakom forskning
    Det finns starka kommersiella krafter i den vetenskapliga världen som gör att resultat ibland måste ifrågasättas.


Av ovan anledningar behöver vetenskap och beprövad erfarenhet kompletteras med evolutionsbiologi som sanningsfundament

  • Lär ut evolutionsbiologi i skolan
    Lär ut holistisk hälsa, livsstil och evolutionsbiologi från grundskolan upp till gymnasiet. Det skulle förankra en fysisk, mental, emotionell och själslig förståelse för sig själv och andra människor tidigt i livet, samt skapa en större acceptans för människors olikheter.


  • Skatt på ohälsosam mat och dryck
    Inför hård beskattning på raffinerat socker, ultra-processad mat, processad mat samt de värsta spannmålen, mejeriprodukterna och vegetabiliska oljorna.

    Gränsdragningen kommer att bli svår, men oavsett var gränsen sätts så kommer resultatet vara bättre än att inte ha någon gräns alls.

    Skräpmat kan inte vara så lättillgänglig och billig som den är idag.

  • Kapa de täta banden mellan sjukvården och läkemedelsindustrin

    Vi behöver ha en sjukvård som blir mer livsstilsorienterad och mindre läkemedelsorienterad. 

  • Mät hälsoår
    Mät folkhälsa i kvalitetsmåttet hälsoår (longevity) istället för kvantitetsmåtten medellivslängd och spädbarnsdödlighet. Det ger en mer rättvisande bild.

  • BOT-avdrag
    Inför ett BOT-avdrag med skattebefrielse för preventiva friskvårdstjänster hos privatpersoner.

  • Bygg broar mellan sjukvård och friskvård
    Riv murarna och bygg istället broar mellan sjukvården och friskvården, skapa en gemensam målsättning och liberal syn på människors rätt till vård, hälsocoachning och testmetodik.

  • Lyft tillgängligheten på och statusen för hälsocoacher
    Ofta är oförmågan att implementera och upprätthålla nya rutiner det stora hindret för förändring. Hälsocoacher är specialutbildade för att coacha människor genom förändringsprocesser kopplade till deras hälsa och välmående. Hälsococoacher behöver tillsättas på företag, skolor och andra samhälleliga instanser och statusen för hälsocoacher som yrkesgrupp behöver öka.

  • Stöd regenerativt jordbruk - det hållbara jordbruket
    Regenerativt jordbruk är ett hållbart jordbrukssystem med rotering av boskap för att öka ytan av näringstäta jordar och därmed av produktion av grödor. Med regenerativt jordbruk kan vi lösa både hälsofrågan, hållbarhetsfrågan och miljöfrågan i ett. Alla frågor är inte besvarade, men det är i denna riktning vi bör gå.

Så här kan människor läka sig friska

Denna artikel beskriver tre synsätt, principer och strategier för att läka från ohälsa och kunna frambringa full potential i livet. Den uppmanar dig med någon form av ohälsa att göra din egen holistiska resa - själv eller tillsammans med en vårdgivare eller hälsocoach med ett holistiskt perspektiv - för bästa möjliga läkning och livskvalitet.

Skriven av: LIFE Medicines utbildare Jonas Bergqvist 2025-02-23 


Inledning

Människan har aldrig förr varit så livsstilssjuk som nu. Krocken mellan vårt genetiska arv och den nutida, ”moderna” fysiska och sociala miljön tillsammans med nutida, ”moderna” livsstilsvanor är total och skapar dålig hälsa hos människan på flera sätt.

Livsstilsrelaterad ohälsa breder ut sig i vår befolkning och kryper dessutom ner i åldrarna. På denna sida hittar du en del sjukdomsstatistik. I resten av denna artikel kan för enkelhetens skull enbart begreppet sjukdom användas. Det kan i ett enskilt fall däremot handla om ett symtom, eller en serie symtom (syndrom) och som per definition inte alltid behöver vara en sjukdom. Och i enstaka fall kan det också handla om en funktionsvariation, vilket naturligtvis inte heller är en sjukdom. Men ha gärna överseende. Huvudsaken är att oavsett definition så är den gemensamma nämnaren en "situation" som innebär att vi kroppsligt, mentalt, emotionellt eller själsligt mår sämre än vad vi skulle behöva göra. 


 

Allt handlar inte om livsstilen

På individnivå finns det alltid sjukdomar som behöver behandlas strikt medicinskt och som inte går att hänföra till livsstil. I det sammanhanget ska vi vara glada över att vi lever på 2000-talet med tillgång till en fantastiskt framgångsrik sjukvård som räddar liv och förbättrar livskvaliteten på ett betydande sätt. Denna artikel handlar inte om dessa sjukdomar och symtom.

 

Livsstilsrelaterad ohälsa

I det stora hela är det så att många sjukdomar, symtom och funktionsvarianter påverkas av våra vardagliga livsstilsval. Exempel på dessa sjukdomar, symtom och funktionsvarianter är:

  • Övervikt
  • Diabetes
  • Högt blodtryck
  • Demens och andra neurodegenerativa sjukdomar
  • Cancer
  • Autoimmunitet
  • Trötthet
  • Utmattning
  • IBS
  • Hudbesvär
  • Infertilitet
  • Klimakteriebesvär
  • Depression och annan psykisk ohälsa
  • ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsvarianter

 

Att dessa listade etiketter är livsstilsrelaterade betyder att de just är relaterade till livsstilen, inte att orsakerna fullständigt beror på den.

Ingen skuld ska falla onödigt mycket på de som bär på ohälsa. Vi gör ofta det bästa vi kan utifrån den kunskap och insikt vi har för stunden. Hur vi växte upp kunde vi knappast själva påverka och våra föräldrar säkert gjorde så gott de kunde. Vissa av oss är känsliga för den västerländska, ”moderna” livsstilen och ohälsan bryter ut snabbt, medan andra lever osunt men till synes friskt länge. Det genetiska lotteriet är inte rättvist. Den mänskliga hjärnan går också igång starkt på belöning och många destruktiva vanor som processad mat, stillasittande, slösurfande på sociala medier, spelande och andra beroendeframkallande utlopp innebär starka krafter för vårt beteende. Även på detta område är det genetiska lotteriet inte rättvist. Vissa av oss har hjärnor som kan stå emot frestelser bra, andra faller lätt till föga. Det handlar inte om karaktär.

Men även om det genetiska lotteriet inte är rättvist, är det heller inget att skylla på eller kapitulera inför. Att frigöra sig från offerrollen är det första som bör ske om du vill läka från ohälsa.

 

De 3 läkningsstrategierna

Vi kan läka genom vår livsstil, och / eller med ett fokus på biokemiska strategier och / eller fokus på biofysikaliska strategier. Alla läkningsstrategier utgår i grund och botten från ett evolutionärt perspektiv där vi erkänner människan som biologisk gruppvarelse som är skapad för ett liv ute i naturen. I denna uråldriga hemvist gavs många olika fysiska, biologiska och sociala förutsättningar för vilka vi är genetiskt anpassade till och som upprätthåller god hälsa genom vår livstid. Människan, lika djur i det vilda, drabbas inte av livsstilsrelaterad ohälsa när den exponeras för artriktig föda och miljö. Så enkelt är det i teorin.

Vilken av de tre strategierna du kan välja för läkning beror idag i stället på hur stora förändringar du är beredd på att göra i din vardag (läs hur mycket du i praktiken kan anamma en artriktig livsstil som människa), samt vilken typ av ohälsa du har. Använd läkare, vårdinrättningar, hälsocoacher och annan expertis för information och inspiration. Men det är du som är din egen doktor och behöver göra jobbet. Belöningen är dock ovärderlig - hälsa, vitalitet och livskraft framåt på din väg genom livet.

 

Läkning 1: En (långtgående) paleolivsstil: Livsstilsmedicin

Den första strategin är en paleolivsstil i så hög grad som möjligt. Den räcker ensamt mycket långt, men kräver också mycket tid, energi och social / ekonomisk frihet. Den utgår från att du tar dig ut i naturen och spenderar mycket tid där, så mycket du kan. Ät därutöver ren oprocessad mat, rör på dig mycket lågintensivt och funktionellt, gå barfota så ofta tillfälle ges, ät, arbeta och sov under bar himmel så ofta du kan, undvik inomhusmiljö med dålig luft, kemikalier, wifi, elapparater och skärmar. Utomhus exponeras vi ständigt för en naturlig, lågfrekvent resonans som uppstår av alla blixtar mot jordens yta som skapar ett elektromagnetiskt fält mellan jordskorpan och atmosfären (Schumann-resonans). Utomhus får du också alla spektra av ljus i en rytm under dygnet som människan fått under urminnes tider. Utomhus tränar du också ögat på att blicka mot horisonten som en tvär kontrast till apparna på mobilen i soffan.

En långtgående paleolivsstil kan förefalla långt bort från mångas vardag men det är hur som helst centralt att erkänna att en sådan kan ge läkning från många former av ohälsa. Det ger en värdefull riktning. I naturens hemvist ges också möjlighet till tystnad, reflektion, närvaro och känsloreglering. En långtgående paleolivsstil ligger säkert inom räckhåll för alla ”hälsonördar”, och det underlättar om du är en egenföretagare som kan jobba hemifrån, har lyckats skaffa dig passiva inkomster, och kan utforma vardagen med en stor portion frihet. Samtidigt är vi sociala gruppvarelser och vill leva tillsammans med familj, arbetskollegor och vänner. Och eftersom en långtgående paleolivsstil inte är normen idag så får många göra avsteg från den för att värdesätta och prioritera det sociala livet, vilket är nog så viktigt för hälsan. Eller så väljer du att bli tillsammans med en annan hälsonörd och enbart skaffa dig sådana vänner. Nåja, det här får du lösa på ditt sätt. Hur mycket det sociala betyder verkar vara något olika mellan människor.

När du inte kan dela en långtgående paleolivsstil med din familj, dina arbetskollegor eller vänner så kan du sikta på 50% paleolivsstil, det vill säga du gör så mycket du kan av det ovan beskrivna, men därutöver låter du så många biokemiska och biofysikaliska substitutlösningar få ta plats i din vardag. Det kan exempelvis handla om utvalda livsmedel med funktionell funktion, kosttillskott, IR-lampor, muntejp, jordningslakan, träningspass, och därutöver ta till dig specifika läkningsmetoder som antingen prickskjuter din biokemi eller din biofysik. Din kropp är trots allt en sammansättning av molekyler som i sin tur är en koncentration av energi. Ibland kan det faktiskt räcka långt med enstaka förändringar, exempelvis när en individ med diabetes typ 2 börjar äta lågkolhydratkost, när en individ med kronisk trötthet och ständigt krånglande mage blir återställd efter några veckors karnivorkost, när en stressad tärd individ börjar få struktur på vardagen och prioritera promenader i skogen, eller när en familj flyttar ut från sitt mögelskadade hus. Ibland krävs inte så mycket, men har ohälsan suttit fast länge kan det krävas ett större engagemang och ibland med omvälvande livsstilsförändringar.  

Vill du utbilda dig till hälsocoach med framför allt paleolivsstil som inriktning, tillsammans med metabol och stressrelaterad ohälsa så är det programmet till Cert. Medicinsk Hälsocoach hos oss på LIFE Medicine du ska gå.


 

Läkning 2. Biokemisk läkning = Funktionsmedicin

Vid många sjukdomar har kroppen låst fast sig i ett sjukligt jämviktsläge som upprätthåller sjukdomen, trots att individen "gör mycket rätt". En hel del skulle möjligen med tiden rätta till sig via en långtgående paleolivsstil, men ibland behövs det också speciallösningar som prickskjuter biokemiska obalanser. Biokemisk läkning som medicinsk inriktning kallas funktionsmedicin och innehåller för diagnostik ofta omfattande labbanalyser och hälsotester, men diagnostiken kan också till stor del utgå från symtombild och en åtgärdsplan utifrån den. Oavsett underlag för diagnostik handlar det om att identifiera och åtgärda de underliggande biokemiska orsakerna till sjukdom.

Funktionsmedicinsk behandling syftar till att återställa kroppens naturliga, friska och resilienta jämvikt genom att tillföra exempelvis energi- och näringsämnen, samt eliminera sjukdomsframkallande mikro-organismer, toxiner, tungmetaller och andra kroppsfrämmande ämnen som bidrar till sjukdomen.

Vill du utbilda dig till hälsocoach inom biokemisk läkning så är det programmet till Cert. Funktionsmedicinsk Hälsocoach hos oss på LIFE Medicine du ska gå.


 

Läkning 3. Biofysikalisk läkning = Energimedicin

Din kropp som helhet och alla dess beståndsdelar är en koncentration av energi som sänder ut frekvenser, och som påverkas av inkommande frekvenser. Dessa frekvenser kan mätas för diagnostik och också användas som behandling för att återställa funktionen i celler, vävnader och organ. Behandling kan bestå i att exponera kroppen för energi med eller utan fotoner. Med fotoner så kallas det för ljus och annan energi kan exempelvis vara ljudvibrationer, elektromagnetiska fält eller andra energifält. Vi människor sänder ut energi till varandra. Ord, meningar, tankar och känslor kan också definieras som energifält och därmed vara biofysikaliskt läkande, men de kan också rymmas inom begreppet beteendeterapi och mer ses som kognitiva strategier. Allt beror på vilka glasögon du vill använda.

En stor del i den biofysikaliska läkningen är att kunna reglera nervsystemet som styrs utifrån en blandning av biokemiska och biofysiska principer. Varje nervcell har en elektrisk spänning och överallt i kroppen där elektroner förflyttas, exempelvis i mitokondriernas cellandning, så uppstår en elektrisk spänning. Och där det finns elektrisk spänning så finns också ett magnetfält.

Ett centralt område inom nervsystemsreglering är vagusnerven och hur vi kan stimulera den för att påverka hjärnans funktion. Hjärnan är också plastisk, det vill säga formbar och föränderlig. Vid oro, trauma och PTSD kan behandlingsmetoder gå ut på att omprogrammera hur hjärnan uppfattar och tolkar hot, samt hur den ska agera på ett uppfattat hot.

Biofysikalisk läkning omfattar ett stort behandlingsfält och kan bestå av andningsövningar, yoga, pilates, meditation, ljusterapi, ljudvibrationer, elektromagnetiska fält och andra energifält. En del kan tycka detta område är flummigt. Det är det inte, det är bara det att vi ännu inte kan förklara exakt vad som händer i kroppen, men att se oss själva och våra ingående delar som en koncentration av energifält ger dig en bra start. Och dessutom är mycket mätbart så det är inget konstigt. Bara lite nytt. Och inbegriper vi beteendeterapeutiska tekniker som samtal, tankar och känslor så blir det energimedicinska fältet än större.

 

Avslutningsvis

När du tar till dig hela spektrumet av kunskap och färdigheter i form av dig själv som en naturnära biologisk varelse byggd för ett liv i naturen, som en biokemisk och biofysikalisk sammansättning ser du dig själv i ett holistiskt perspektiv. Inom medicinen kallas denna inriktning holistisk medicin som med all sannolikhet kommer vara grunden i framtidens medicin tack vare sitt helhetsgrepp på orsakerna till dagens ohälsa. 

Holistisk medicin har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. Men holistisk medicin kräver också ett öppet, nyfiket sinne för livets komplexitet och vad som döljer sig bortom den ibland fyrkantiga vetenskapliga modellen.


LIFE Medicines holistiska modell