Framtidens folkhälsa 2.0

Vi vill få människor att leva friska i 100 år!

Vi tror på en framtida folkhälsa värd namnet där insjuknande i kroniska livsstilssjukdomar har potential att sjunka till låga och acceptabla nivåer. Dagens ohälsotal är däremot skrämmande höga och oacceptabla. Idag utgör ungefär 67% av sjukvårdsbudgeten i Sverige kostnader som hänförs till just behandling av kroniska livsstilssjukdomar (1). 


Ett misslyckat folkhälsoarbete

Vi menar att det folkhälsoarbete som hittills genomförts sedan ett antal decennier tillbaka av våra myndigheter har misslyckats fullständigt. Lika fantastisk som den konventionella sjukvården är när det gäller akutmedicin, ortopedi och behandling av akuta infektioner, tumörer och andra svåra sjukdomar, lika dålig är den på att förebygga insjuknande i dessa sjukdomar och lika dålig på att behandla de verkliga orsakerna bakom dessa sjukdomar. Det är kort och gott anledningen till att så stor andel av budgeten mer eller mindre går till symtomdämpande läkemedelsbehandling av kroniska livsstilssjukdomar. Läkemedel är ibland nödvändiga, men de dämpar symtom och behandlar aldrig orsaken. 

Sjukdomsbördan i vårt samhälle är enorm. Det orsakar förutom stora samhälleliga kostnader oöverblickbart mänskligt lidande. Statistiken under de senaste decennierna och prognoserna framåt visar att insjuknandet av sjukdomar som diabetes, demens, cancer och autoimmunitet har ökat kraftigt, och kommer att öka framöver om ingenting görs i grunden. Även stressrelaterad och psykisk ohälsa ökar kraftigt, särskilt hos unga vuxna. Folkhälsomyndighetens och sjukvårdens uppdrag att förebygga sjukdom hos befolkningen kan inte anses annat än ett fullständigt misslyckande. 


Cancer som exempel

Detta är utvecklingen av insjuknande i cancer fram till för några år sedan:


Källa: Rapporten "Cancer i Sverige - Registerdata över förekomst och dödlighet 1970-2017", Regionalt cancercentrum i samverkan, Januari 2020

Det kan hävdas att ökningen i insjuknande skulle bero på en allt större befolkning, samt en allt äldre befolkning (eftersom cancer till viss del är en ålderssjukdom). Men statistiken från Statistiska Centralbyrån 2022 visar att ökningen är reell och kryper ner i åldrarna. År 1970 var Sveriges befolkning drygt 8 000 000 människor och andelen 65+ var 13 % av den totala befolkningen. År 2021 var befolkningen knappt 10 500 000 människor och andelen 65+ cirka 20 %. Alltså steg befolkningen med cirka 31 % och andelen 65+ med 54 %. Insjuknande i cancer 1970 var 28 501 fall i Sverige och 2019 var insjuknandet beräknat till 69 101 fall. Det motsvarar en ökning med 142 % som alltså vida överstiger siffrorna för befolkningsökningen och ökningen av andelen äldre. 

Detta utgör ett exempel på ett misslyckat folkhälsoarbete och prognosen ser dyster ut. Insjuknandet i cancer väntas nå 100 000 fall årligen runt år 2030 och så småningom kommer varannan svenska att få ett cancerbesked under sin livstid. 


Demens som exempel

Statistiken kring demens är lika dyster som cancerutvecklingen. Idag har drygt 160 000 människor i Sverige en demenssjukdom. Av dessa utgör Alzheimers sjukdom cirka 60–70 % enligt Alzheimersfonden 2022. Demens anses vara en del av det metabola syndromet och ökningen kan delvis orsakas av det ökade antalet individer med övervikt och fetma. Men riskfaktorerna för demens är många och inte bara kopplade till den metabola ohälsan. Detta är den förväntade utvecklingen av antalet människor med demens i Sverige 2000 - 2050:



Källa: Socialstyrelsen 2014 

Prognosen är således att vi fördubblar antal dementa människor i Sverige från år 2000 till år 2050. Denna ökning är större än den förmodade befolkningsökningen och ökningen av antalet äldre i samhället. 


Agenda för förändring

Vår agenda för en folkhälsa 2.0 består bland annat av följande punkter: 

  • Från reaktivt till proaktivt
    Samhället behöver ha en betydligt större proaktiv hållning till folkhälsoarbete. Idag går 3 % av sjukvårdsbudgeten till prevention medan 97 % går till reaktiv sjukvård. Denna resursfördelning låser fast oss i ett system med större kommersiella krafter  i sjukdom än i hälsa. Det behöver istället löna sig att hålla människor friska istället för att kapitalisera på sjukdom. En omfördelning av resurser behöver ske till det preventiva arbetet.

  • Vetenskap behöver kompletteras med evolutionsbiologi
    Den vetenskapliga modellen bör utgöra grundbulten för folkhälsoarbetet, men samtidigt behövs ett erkännande av modellens brister när det gäller att bedriva forskning om människors hälsa och livsstil. Framför allt finns fyra brister i den vetenskapliga modellen:

    1) Gruppen - inte individen
    Vetenskapliga studier ser till gruppen och inte individen. Individen är sällan genomsnittet av gruppen.

    2) Svårt med orsak - verkan
    Det är svårt att isolera enskilda delar i en livsstil och svårt att identifiera orsakssamband. I interventionsstudier är också bristande följsamhet ett problem.

    3) Svårt med lång uppföljning
    Patofysiologin bakom kroniska livsstilssjukdomar utvecklas många gånger långsamt under flera decennier. Vetenskapliga interventionsstudier pågår under alldeles för kort tid för att påvisa denna patofysiologi.

    4) Pengar bakom forskning
    Det finns starka kommersiella krafter i den vetenskapliga världen som gör att resultat ibland måste ifrågasättas.


Av ovan anledningar behöver vetenskap och beprövad erfarenhet kompletteras med evolutionsbiologi som sanningsfundament

  • Lär ut evolutionsbiologi i skolan
    Lär ut holistisk hälsa, livsstil och evolutionsbiologi från grundskolan upp till gymnasiet. Det skulle förankra en fysisk, mental, emotionell och själslig förståelse för sig själv och andra människor tidigt i livet, samt skapa en större acceptans för människors olikheter.


  • Skatt på ohälsosam mat och dryck
    Inför hård beskattning på raffinerat socker, ultra-processad mat, processad mat samt de värsta spannmålen, mejeriprodukterna och vegetabiliska oljorna.

    Gränsdragningen kommer att bli svår, men oavsett var gränsen sätts så kommer resultatet vara bättre än att inte ha någon gräns alls.

    Skräpmat kan inte vara så lättillgänglig och billig som den är idag.

  • Kapa de täta banden mellan sjukvården och läkemedelsindustrin

    Vi behöver ha en sjukvård som blir mer livsstilsorienterad och mindre läkemedelsorienterad. 

  • Mät hälsoår
    Mät folkhälsa i kvalitetsmåttet hälsoår (longevity) istället för kvantitetsmåtten medellivslängd och spädbarnsdödlighet. Det ger en mer rättvisande bild.

  • BOT-avdrag
    Inför ett BOT-avdrag med skattebefrielse för preventiva friskvårdstjänster hos privatpersoner.

  • Bygg broar mellan sjukvård och friskvård
    Riv murarna och bygg istället broar mellan sjukvården och friskvården, skapa en gemensam målsättning och liberal syn på människors rätt till vård, hälsocoachning och testmetodik.

  • Lyft tillgängligheten på och statusen för hälsocoacher
    Ofta är oförmågan att implementera och upprätthålla nya rutiner det stora hindret för förändring. Hälsocoacher är specialutbildade för att coacha människor genom förändringsprocesser kopplade till deras hälsa och välmående. Hälsococoacher behöver tillsättas på företag, skolor och andra samhälleliga instanser och statusen för hälsocoacher som yrkesgrupp behöver öka.

  • Stöd regenerativt jordbruk - det hållbara jordbruket
    Regenerativt jordbruk är ett hållbart jordbrukssystem med rotering av boskap för att öka ytan av näringstäta jordar och därmed av produktion av grödor. Med regenerativt jordbruk kan vi lösa både hälsofrågan, hållbarhetsfrågan och miljöfrågan i ett. Alla frågor är inte besvarade, men det är i denna riktning vi bör gå.