Artikel

Vad är funktionsmedicin?

Funktionsmedicin är en medicinsk inriktning som försöker förstå, diagnosticera och behandla de underliggande orsakerna till kroniska sjukdomar.

Allt fler människor vill idag ta kontroll över sin egen hälsa och sin läkningsprocess från diverse symtom och sjukdomar. Här får du en vetenskapligt grundad men lättillgänglig guide till hur funktionsmedicin kan bidra till hel eller delvis reversering av kroniska sjukdomar och symtom.

Författare

Jonas Bergqvist

Leg. Fysioterapeut, Funktionsmedicinsk Terapeut, Fystränare

Senast uppdaterad 2024-03-25

Besök Jonas på LinkedIn

Innehåll

1. Definition av funktionsmedicin

2. Biokemiska obalanser istället för svart-vita diagnoser

3. Det systembiologiska perspektivet

4. Funktionsmedicin behövs för att förbättra folkhälsan

5. Labbtester

6. Mer livsstil och mindre läkemedel

7. Det funktionsmedicinska behandlingsupplägget

FAQ

Referenser

Så utbildar du dig inom funktionsmedicin

1. Definition av funktionsmedicin

Funktionsmedicin är en medicinsk inriktning som på vetenskaplig grund identifierar och behandlar underliggande orsaker till kroniska sjukdomar och symtom, snarare än att enbart dämpa själva symtomen. Ibland kallas funktionsmedicin också för funktionell medicin.

Utgångspunkten är enkel men kraftfull: kroppen är designad för att fungera, reparera och läka – om rätt förutsättningar ges. När dessa förutsättningar saknas uppstår obalanser som med tiden kan utvecklas till sjukdom.

Istället för att fråga ”vilket läkemedel passar denna diagnos?” frågar man inom funktionsmedicin: ”varför uppstod detta tillstånd från början?”

Denna orsaksinriktade modell urspringer från modern preventiv medicin och livsstilsforskning, där man ser att en stor andel av våra vanligaste sjukdomar påverkas av kost, rörelse, sömn, stress och social miljö. Exempelvis visar en global genomgång av livsstilens betydelse för kroniska sjukdomar att fysisk inaktivitet ensam är en av de största drivkrafterna bakom modern ohälsa (Booth et al., 2012).

Funktionsmedicin kan därför beskrivas som framtidens medicin – med fokus på att återställa hälsa snarare än att enbart behandla sjukdom.

Utbildning eller egen hälsoresa?


Lyssna på utbildningsansvarige Jonas Bergqvist

2. Biokemiska obalanser istället för svart-vita diagnoser

Istället för att, som inom konventionell vård, dela in människor i friska och sjuka utifrån definierade svart-vita diagnoskriterier talar man inom funktionsmedicin snarare om grader av biokemiska obalanser.

Många människor befinner sig i ett gränsland – de känner sig inte friska, men uppfyller inte heller kriterierna för en diagnos. Trötthet, magproblem, hjärndimma, smärta eller hormonella besvär kan pågå i åratal utan tydlig förklaring.

Funktionsmedicin betraktar dessa symtom som signaler på att kroppens homeostas – den genetiskt programmerade balansen i kroppens system – har rubbats.

Homeostas omfattar bland annat:

  • blodsockerreglering
  • blodtryck
  • stressrespons
  • cirkadiansk rytm
  • immunfunktion
  • hormonbalans
  • kognitiv funktion

När kroppen får rätt näring, vila, rörelse och återhämtning kan dessa system ofta självreglera och återgå till balans. Att kroppen faktiskt har denna självläkande kapacitet stöds av forskning inom livsstilsmedicin. En omfattande analys visar att majoriteten av kroniska sjukdomar påverkas kraftigt av just modifierbara livsstilsfaktorer (Egger & Dixon, 2014).

Funktionsmedicin arbetar därför med att identifiera var obalansen finns och varför den har uppstått.


3. Det systembiologiska perspektivet

En annan central utgångspunkt är det systembiologiska synsättet istället för det reduktionistiska. Det betyder att helheten är större än summan av delarna.

Kroppens organ och system samverkar ständigt:

  • tarmen påverkar immunförsvaret
  • immunförsvaret påverkar hjärnan
  • hjärnan påverkar hormoner
  • hormoner påverkar metabolismen

Ingen funktion sker isolerat.

Funktionsmedicin antar därför ett holistiskt perspektiv, där hela människan tas i beaktande – inte enbart ett enskilt organ.

Exempelvis visar modern forskning att tarmens mikrobiota påverkar inflammation, psykiskt mående och metabolism (Cryan et al., 2019). Detta illustrerar hur mag-tarmhälsa kan påverka både immunitet och mental hälsa.

Många av våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar kan därför betraktas som uttryck för underliggande systemiska obalanser. 



Åtgärdas dessa kan tillstånd ibland helt eller delvis reverseras.

Video: Om funktionsmedicin


Hör leg. läkare Peter Martin berätta om funktionsmedicinens grunder

4. Funktionsmedicin behövs för att förbättra folkhälsan

Funktionsmedicin med sin betoning på hälsosamma livsstilsvanor möter den verklighet av sjukdomar och krämpor som vi har idag. Enligt Myndigheten för vårdanalys rapport 2014:2 beror cirka 80 % av samtliga kostnader i den svenska sjukvården på kroniska sjukdomar. Enligt studien Genetic Factors Are Not the Major Causes of Chronic Diseases från 2016 beror cirka 80% av samtliga kroniska sjukdomar på livsstilsfaktorer, resten på genetiska faktorer. 80% av 80% är 64%, det vill säga knappt 2/3-delar. 

Liknande slutsatser finns i stora internationella analyser som visar att kost, fysisk aktivitet, rökning och stress är de främsta riskfaktorerna för förtida död (GBD 2017 Risk Factor Collaborators, 2018).

Det betyder att:

  • många sjukdomar är potentiellt förebyggbara
  • stora samhällskostnader kan reduceras
  • livskvalitet kan förbättras dramatiskt

Med korrekt funktionsdiagnostik och effektiva livsstilsåtgärder kan man teoretiskt minska en betydande andel av dagens sjukvårdsbörda.

Vanliga sjukdomar/syndrom som funktionsmedicin särskilt adresserar är:

• metabola sjukdomar
• övervikt
• autoimmuna sjukdomar
• IBS och övriga mag-tarmpatologier
• inflammatoriska tillstånd
• fibromyalgi
• kronisk trötthet
• kognitiva nedsättningar
• hypo- och hypertyreos
• hudåkommor
• allergier
• astma

Den konventionella vården fokuserar ofta på symtomlindring, medan funktionsmedicin söker orsaken bakom symtomen.

Börja gärna här

5. Labbtester

Inom funktionsmedicin läggs stor vikt vid labbtester för att förstå vad som i grunden orsakar sjukdomar och symtom. Mätbara data ger en mer exakt bild av individens biokemi och möjliggör personligt anpassade åtgärder.

Tester kan inkludera:

  1. vitaminer, mineraler, blodfetter och metabola markörer
  2. födoämnesallergier och intoleranser
  3. intestinal permeabilitet
  4. bakterier, svampar och parasiter i tunntarm
  5. mikrobiota i tjocktarm
  6. näringsstatus kopplad till mitokondriefunktion
  7. signalsubstanser
  8. hormoner
  9. genetik och epigenetik


Individanpassning är central. Två personer med samma diagnos kan ha helt olika orsaker.


Precisionen liknar det som inom forskningen kallas precision medicine – där behandling anpassas efter biologiska markörer snarare än standardiserade protokoll (Ashley, 2016).


6. Mer livsstil och mindre läkemedel

Funktionsmedicin använder flera behandlingsåtgärder, men betonar ofta livsstilsförändringar och näringstillskott som komplement till läkemedel.

Kroppen ses som en produkt av gener (genotyp) och miljö (fenotyp). Det betyder att även om generna skapar förutsättningar så avgör miljön hur de uttrycks.

De fem grundpelarna är:

  1. Kost och näring
  2. Motion
  3. Sömn
  4. Stresshantering
  5. Sociala relationer


Forskning visar att kombinationen av dessa faktorer kan minska risken för kronisk sjukdom avsevärt (Willett et al., 2019; Walker, 2017).

Livsstilsåtgärder är därför inte “komplement” – utan själva grunden för långsiktig hälsa.

Behöver du vägledning?

Boka tid om du vill ha en personlig vägledning framåt för din egen hälsa eller din yrkeskarriär inom funktionsmedicin.

7. Det funktionsmedicinska behandlingsupplägget

Behandling sker med hjälp av individuellt anpassade kost-, närings- och livsstilsvanor. Normalt pågår en behandlingsperiod under 3–12 månader och klienten bär en stor del av ansvaret själv.

Denna illustration visar på hur ett upplägg kan se ut.



Vårdgivaren eller terapeuten fungerar mer som:

  • rådgivare
  • coach
  • mentor

Målet är inte beroende – utan självständighet och kunskap. När människor förstår sin kropp och sina mönster ökar motivationen att skapa hållbara vanor.

Funktionsmedicin handlar därför ytterst om att ge människor verktyg att återta kontrollen över sin egen hälsa.

FAQ

  • Vad är funktionsmedicin?

    Funktionsmedicin är en medicinsk inriktning som fokuserar på att hitta och behandla de bakomliggande orsakerna till sjukdom, inte bara symtomen. Målet är att återställa kroppens balans så att den kan läka sig själv.

  • Hur skiljer sig funktionsmedicin från konventionell vård?

    Konventionell vård fokuserar ofta på diagnos och läkemedel för att lindra symtom, medan funktionsmedicin analyserar livsstil, näring och biokemi för att förstå varför problemet uppstod från början. Behandlingen blir därför mer individanpassad.

  • Vilka typer av besvär passar funktionsmedicin särskilt bra för?

    Funktionsmedicin används ofta vid kroniska och livsstilsrelaterade tillstånd som trötthet, magproblem, hormonella obalanser, inflammation, autoimmuna sjukdomar och metabol ohälsa. Den är särskilt hjälpsam när orsaken är komplex eller långvarig.

  • Varför är livsstil så central inom funktionsmedicin?

    Forskning visar att många kroniska sjukdomar påverkas starkt av kost, motion, sömn, stress och sociala relationer. Genom att förbättra dessa faktorer kan kroppen ofta återfå balans och funktion.

  • Behöver man sluta med läkemedel om man går till funktionsmedicin?

    Nej, funktionsmedicin ersätter inte konventionell vård utan fungerar som ett komplement. Livsstilsåtgärder och näringsstöd kombineras ofta med medicinsk behandling för bästa möjliga resultat.

Referenser

Ashley, E. (2016). Towards precision medicine. Nature Reviews Genetics.
https://doi.org/10.1038/nrg.2016.86

Booth, F. et al. (2012). Lack of exercise is a major cause of chronic diseases. Comprehensive Physiology.
https://doi.org/10.1002/cphy.c110025

Cryan, J. et al. (2019). The microbiota–gut–brain axis. Physiological Reviews.
https://doi.org/10.1152/physrev.00018.2018

Egger, G. & Dixon, J. (2014). Beyond obesity and lifestyle. American Journal of Lifestyle Medicine.
https://doi.org/10.1177/1559827614523210

GBD Risk Factor Collaborators (2018). Global risk factors for mortality. The Lancet.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6

Rappaport, S. (2016). Genetic factors are not the major causes of chronic diseases. PLoS One.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0154387

Walker, M. (2017). Sleep and health outcomes. Sleep Medicine Reviews.
https://doi.org/10.1016/j.smrv.2016.10.005

Willett, W. et al. (2019). Food in the Anthropocene. The Lancet.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31788-4


Så utbildar du dig inom funktionsmedicin

Funktionsmedicinsk kompetens behövs på många arenor - både på våra samhälleliga instutioner som skolor, äldreboenden och sjukhus som inom näringslivet. 

Du kan därför studera funktionsmedicin både som vårdgivare och som privatperson som vill göra karriär inom det privata ältet. 

Som certifierad funktionsmedicinsk terapeut arbetar du med:

  • livsstilsanalys
  • tolkning och återkoppling på olika labbtester
  • individanpassade behandlingsupplägg
  • beteendeförändring
  • evidensbaserade metoder

Att arbeta med funktionsmedicin innebär att hjälpa människor må bättre! Och dessutom gör du en samhällsinsats och får en meningsfull karriär på köpet!


Välj mellan yrkesprogram eller ämnesutbildning

På LIFE Medicine Academy kan du läsa både ett yrkesprogram som innehåller ämneskurser, yrkeskurser och kurser inom företagande. Det vänder sig till dig som vill läsa till en tydlig yrkesroll med en metod att hålla sig till. 

En ämnesutbildning innehåller enbart ämneskurser och vänder sig till dig som redan idag arbetar inom hälsa och medicin och som enbart vill addera funktionsmedicinsk kompetens. 

Lycka till!

Våra yrkesprogram inom funktionsmedicin